Frågor och svar

Här svarar vi på vanliga frågor som uppstår i samband med arv, bouppteckning, testamente med mera.

Lämna över till experter

Tillsammans har vi många års erfarenhet av arbete inom familjejuridik och familjerättsliga ärenden. Nyckeln till vår framgång är att vi lyssnar och gör allt med mycket hjärta.

Ställ din fråga

Bouppteckning

När någon har avlidit ska ni som ingår i dödsboet göra en bouppteckning. Det innebär att ni går igenom och gör en skriftlig sammanställning av den avlidnes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder.

Om den avlidna vid sin död hade hemvist (bodde) i Sverige ska en bouppteckning normalt göras och lämnas in till Skatteverket. En bouppteckning kan göras privat eller med hjälp av en jurist. Det är i första hand den dödsbodelägare som har hand om den avlidnas egendom som är ansvarig för att en bouppteckning görs.

Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Registrerad bouppteckning behövs ofta för att banker ska tillåta uttag från den avlidna personens konto eller era gemensamma konton. En bouppteckning kan göras privat eller med hjälp av en begravningsbyrå eller jurist.

Ibland kan en dödsboanmälan ersätta en bouppteckning. Det kan vara aktuellt om den avlidnes tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Man kan dock alltid välja att förrätta en bouppteckning i stället för att göra en dödsboanmälan.

En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats. Det är vanligt att det tar längre tid och då måste anstånd begäras från Skatteverket.

En bouppgivares roll vid bouppteckningsförrättningen är att lämna uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren ska lämna uppgifter om den avlidnas tillgångar och skulder, testamenten, äktenskapsförord, släktförhållanden o.s.v. Bouppgivaren ska försäkra på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Det gör bouppgivaren genom att skriva under bouppteckningen.

Den person som känner dödsboet bäst ska vara bouppgivare.

En boutredningsman eller testamentsexekutor kan vara bouppgivare.

Det finns inget hinder mot att ha flera bouppgivare. Om så är fallet kan de uppge hela boet tillsammans eller var sin del av det. En förrättningsman får inte vara bouppgivare.




Den avlidnas tillgångar och skulder ska antecknas i bouppteckningen till det värde de hade vid dödsfallet. Om den avlidna var gift ska även den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder antecknas. Den avlidnas och den efterlevande makans eller makens försäkringar ska antecknas i bouppteckningen, ibland som tillgångar och ibland som upplysningar.

En bouppteckning ska förrättas av två kunniga och trovärdiga gode män. De kallas förrättningsmän.

Förrättningsmännens uppgift är att anteckna allt av faktisk eller rättslig betydelse som förekommer vid förrättningen. Förrättningsmännen ska t.ex. anteckna om det finns äktenskapsförord eller testamenten, samt vilka som varit närvarande vid förrättningen. Förrättningsmännen har också ansvar för att tillgångarna värderats riktigt.

Skatteverket kan på begäran skicka en kopia på registrerad bouppteckning (bouppteckning, tilläggsbouppteckning eller dödsboanmälan). Det sker ingen bevakning på bouppteckningar som är på väg in utan beställningen kan endast göras när bouppteckningen är registrerad.

Om ett fel i en bouppteckning upptäcks finns i vissa fall en skyldighet att förrätta en tilläggsbouppteckning. En tilläggsbouppteckning ska förrättas om t.ex. en ny tillgång eller skuld blir känd sedan bouppteckningen har förrättats. Alla fel leder emellertid inte till att en tilläggsbouppteckning ska göras. Att exempelvis en tillgång värderats för lågt är normalt inte en grund för tilläggsbouppteckning.

Gåvobrev

I vissa situationer kan vi starkt rekommendera att du upprättar ett gåvobrev, även om det inte är obligatoriskt.

Om du vill ge bort värdefull egendom, exempelvis en större summa pengar, aktier, konst, bilar eller annan lös egendom är det alltid bra med en skriftlig gåvohandling för att skapa trygghet för mottagaren eller villkora gåvan även om det inte är obligatoriskt att skriva ett gåvobrev för att gåvan ska vara juridiskt giltig. 

Med gåvobrevet har du möjlighet att göra gåvan till mottagarens enskilda egendom så att den inte ska ingå i en bodelning vid en skilsmässa eller separation. Du kan även minimera risken för att gåvan ger upphov till missförstånd eller ifrågasätts och bestämma att gåvan inte ska vara förskott på arv. I ett gåvobrev kan du dessutom föreskriva en rad andra villkor, t.ex. nyttjanderätt och särskild förvaltning, vilken är väldigt vanligt vid gåva till minderåriga. 

Det är viktigt att tänka på att utan gåvobrev kan det vara problematiskt att bevisa den ändrade äganderätten och att ett muntligt löfte om att ge en gåva är inte bindande.

I följande situationer är det obligatoriskt att upprätta ett gåvobrev.

Det är två tillfällen då det finns krav på en skriftlig gåvohandling för att gåvan ska vara juridiskt giltig och kunna genomföras i praktiken, vid gåva av fastighet och vid gåva mellan makar.

Om du vill ge bort en bostadsrätt, fastighet eller tomträtt måste du upprätta ett gåvobrev för att gåvan ska bli giltig. Tänk på att en gåva av fastighet eller bostadsrätt kan ge skattemässiga konsekvenser. Det uppställs dessutom särskilda formkrav för en sådan gåvohandling. Om gåvobrevet inte uppfyller formkraven kan gåvan ogiltigförklaras. 

En gåva mellan makar blir gällande mot givarens borgenärer endast när den har registrerats av Skatteverket. Detta gäller både fast och lös egendom. För att registrera en gåva behöver man upprätta ett gåvobrev.

För en gåva av lös egendom (med undantag för gåva av bostadsrätt) mellan makar finns normalt inga formkrav. När det gäller överlåtelse av en fastighet mellan makar gäller samma regler som för vilka andra personer som helst. Dock blir en gåva mellan makar gällande mot givarens borgenärer endast när den har registrerats av Skatteverket. Detta gäller både fast och lös egendom. För att registrera en gåva behöver man upprätta ett gåvobrev. 

Om gåvan är en personlig present kan den bli gällande gentemot givarens borgenärer även om den inte har registrerats. Det kan vara födelsedagspresenter och liknande. Presenten får dock inte vara orimligt värdefull.

När du ska ge bort din fastighet till din make eller maka måste du se till att både registrera gåvan (hos Skatteverket) och att lämna in en lagfartsansökan (till Lantmäteriet). Gåvogivarens namnteckning ska vara bevittnad av två personer för att den registrerade handlingen ska godkännas av Lantmäteriet.

Observera att för att bestämma att egendomen ska vara enskild krävs att ett äktenskapsförord upprättas. Även detta ska registreras hos Skatteverket för att vara giltigt.